det är galet vad ens liv kan vända på en sekund, från underbart till katastrof. jag har fått höra saker de senaste dagarna som sänkt mig totalt men samtidigt har jag fått en tankeställare. min näsa är öm och mina ögon alldeles svullna för alla tårar jag fällt de senaste dygnen. jag känner mig för en gångs skull att jag hör hemma där jag är nu, men är blind och glömmer bort allt annat. det har varit såhär förut. självklart vill jag inte förlora de som står mig närmst och jag vet att jag har gjort fel. dock känner jag mig dömd och kritiserad, borttappad och förvirrad. jag kan vara mig själv på båda sidorna, jag kan verkligen känna att det är mitt rätta jag. men jag prioriterar fel saker på fel tidpunkt, samtidigt som jag kämpar gärnet för en annan sak. men allt kommer bli bra, det är jag säker på. jag måste tänka om, för jag vill inte förlora någon, måste bara visa lite mer av mig själv. ta plats och inte känna mig dömd. jag ska göra allt bra, men behöver stöd. allt kommer blir bra..

(inte lönt att någon frågar vad det handlar om, de som vet känner sig träffade och bli inte oroliga)


idag var det firande av Viki som fyller 18 imorgon (idag). det blev middag, prat, skratt, "negerdunk" och annat skojsigt. jag som dock inte är 18 kunde ej följa med ut när tjejerna skulle skaka rumpan, men jag tackar för en trevlig kväll! efter middagen blev det judon med BRA musik och prat, lagom avslut. Judon är i och för sig bra i alla lägen!
imorgon blir det halmstad med Mor, Moster, Annica och hela köret. loppis för deras förening, alltså deltar jag i en bra sak. deni.. får se hur länge vi är kvar där, men det blir nog en heldag med roligt folk. hade velat att Sebbe skulle följt med, men man kan inte få allt.